MS innebär skador i hjärnan och ryggmärgen, dvs "centralen" i nervsystemet, CNS. Symptomen kan därför vara av mycket skilda slag. Symptombeskrivningarna nedan står i alfabetisk ordning.

Ansiktsneuralgi
Eller trigeminusneuralgi, latin för trillingnervvärk, är attackvis svår smärta i ena ansiktshalvan i en eller flera av nervgrenarna: i pannan, under ögonen eller på hakan. Smärtan kan oftast lindras med medicin.

Ataxi
Orsakas av en skada i lilla hjärnan. Man har svårt att koordinera, samordna sina rörelser. Musklerna kan inte samarbeta, utan man är skakig och fumlig. Ataxi kan också påverka talet, det blir hackigt.

BalansBalanssvårigheter
Balansen påverkas av känselförändringar och förlamningar i fötter, ben och bål. Synnedsättning, ataxi eller yrsel är andra orsaker som bidrar till balansproblem.

Epilepsi
Ett symptom som några procent MS-sjuka har. Sedvanlig behandling mot epilepsi fungerar även vid epilepsi orsakad av MS. Epilepsi kan yttra sig som paroxysmala symptom.

Frossa
Man känner sig genomfrusen trots varma kläder och normal kroppstemperatur. Det kan handla om en känsla av kyla, eller att man verkligen är kall på huden, trots yttre värme. Kan orsakas av extrem trötthet.

Förlamningar
Drabbar olika delar av kroppen. Armar, ben, eller ansiktet kan helt eller delvis bli förlamat. Vanligast är att benen förlamas. Förlamningar har man ofta i kombination med spasticitet.
Efter 25 års sjukdom kan två av tre fortfarande gå, med eller utan stöd.

Humörsvängningar
Humöret kan ibland vara svårt att kontrollera. Det kan bero på kognitiva förändringar, men också på att det är psykiskt påfrestande att leva med MS.
Humörsvängningar är vanligt och ger ofta den sjuke dåligt samvete gentemot barn och andra i den närmaste omgivningen.

Hörselförändringar
Hörseln kan påverkas. Man har svårt att höra vissa ljud, medan andra ljud skär i öronen. Obehagligt...

Inkontinens
Kan innebära allt från bråttom till toaletten, trängningar, att man varken känner när det är dags eller kissar på sig, eller helt ofrivillig tömning. Man kan behöva gå ofta, p.g.a. ofullständig tömning. Inkontinens kan även gälla tarmen. Problemen kan också vara de motsatta, med svårigheter att tömma tarm och blåsa, eller en blandning av dessa, dvs bråttom till toan, men svårt att uträtta ärendet, när man väl är där.
Urinvägsinfektion är en vanlig följd av inkontinens p.g.a. ofullständig tömning av blåsan. Kan behandlas med medicin och RIK, tömning med hjälp av kateter.
Man kan också få anal inkontinens dvs problem med att kontrollera tarmen.

Kognitiva och emotionella symptom
Koncentrations- och minnessvårigheter och depression kan uppstå till följd av skador i hjärnan, men kan också vara en krisreaktion till följd av diagnosen och försämringar i sjukdomen. Koncentrations- och minnessvårigheter får man ofta till följd av tröttheten, som många MS-sjuka lider av.
Simultankapaciteten kan försämras och man får svårt att göra flera saker samtidigt. Man 'tappar tråden' lätt och har svårt att hitta dom rätta orden.
Problem med närminnet kan förekomma redan tidigt i sjukdomen.

Känselförändringar
Domningar är vanliga debutsymptom. Klåda, stickningar, myrkrypningar och smärta är också vanligt. Man kan ha svårt att känna kyla eller värme och därför riskera att få brännskador.
Smärta är vanligt. Man kan känna sig skållad på huden, eller ha en djupare smärta, värk "inne i benmärgen". Känseln kan även vara påverkad på ett obestämbart sätt, mer som en 'feberkänsla' på huden.

Lhermitte's tecken
En känsla av elektrisk stöt nedåt ryggen, ibland ända ner till tårna, vid framåtböjning av huvudet.

Nystagmus
Ögonen "fladdrar" och det kan vara svårt att fixera blicken. Neurologen undersöker detta genom att man får följa ett finger med blicken, samt titta på toppen av ett sugrör man har i munnen, medan man vrider på huvudet.

Paroxysmala symptom
Attacker med symptom, som kan vara i upp till 10 sek. Det kan röra sig om t.ex. talsvårigheter, koordinationsproblem, klåda eller smärta. Dessa attacker kan komma flera gånger om dagen under ett skov.

Pseudoskov
"Falska" skov som ofta kommer i samband med feber, infektion, varmt väder eller fysisk ansträngning. Tidigare symptom återkommer eller förvärras tillfälligt, men går sedan tillbaka helt. Särskilt synen kan försämras och man kan bli mer spastisk och muskelsvag.

Restsymptom
Efter ett skov kan symptom kvarstå. 30% av skoven ger någon form av restsymptom. Det betyder att 70% av skoven går tillbaka helt!

Sexuella problem
Erektil dysfunktion (impotens) och svårighet att nå orgasm kan ofta bero på psykologiska orsaker, man kan förlora självförtroendet och bli deprimerad efter en MS-diagnos. Trötthet och försämrad känsel är andra förklaringar. Men det kan också ha rent organiska orsaker. Om nervsignalerna inte når fram kan könsorganen vara opåverkade trots mental upphetsning.

Skakningar
Koordinationsproblem och särskilt när man ska ta tag i något, intentionstremor, är besvärliga symptom då de påverkar smidigheten och man blir fumlig. Skakningar är också svåra att medicinera.

Smärta
Smärta är ett symptom som långt över hälften av alla MS-sjuka drabbas av. Brännande smärta på huden eller en djup värk inne i skelettet är inte alls ovanligt, även om vissa läkare fortfarande tror att MS inte orsakar smärta!

Spasticitet
Spänning i muskler, ungefär som kramp. Det kan antingen vara att muskeln är spänd hela tiden, eller att muskeln rycker till ibland, men oftast är det både och.

Svettningar
Kan förekomma som nattliga massiva svettningar, då man vaknar alldeles genomblöt, eller som en måttlig ökning av transpirationen.

ÖgaSynnervsinflammation
Optikus neurit ger synbortfall och dimsyn, ofta i kombination med smärta vid ögonrörelser. Viss nedsättning av färgseendet är vanlig bland MS-sjuka till följd av en synnervsinflammation. Dubbelseende beror på ögonmuskelförlamning, diplopia, och är oftast övergående.

Talsvårigheter
Kan förekomma och då antingen som släpigt tal p.g.a. artikulationsproblem, dysartri, eller hackigt p.g.a. skakningar.

Trigeminusneuralgi
Se Ansiktsneuralgi.

Trötthet
Fatigue är något som de flesta MS-sjuka känner mer eller mindre. En del upplever tröttheten som en fullständig utmattning. Man kan ha mental eller kognitiv trötthet, kroppslig trötthet och ökat sömnbehov. Tröttheten förvärras av värme och ansträngning. Det finns organiska orsaker till tröttheten, men delvis beror den också på att det är fysiskt och psykiskt ansträngande att leva med funktionshinder.
Man pratar ofta om hjärntrötthet när man syftar på kognitiv trötthet.

Värmekänslighet
Ett symptom som många - men långt ifrån alla - lider av. Redan befintliga symptom förvärras när kroppstemperaturen stiger, inte bara av feber, utan också av värme utifrån eller fysisk ansträngning.

YrselYrsel och illamående
Vid ett skov kan det kännas som när man åker karusell eller står på en brygga i storm och framkalla så svår illamående att man kräks. Yrsel kan man känna av när man t.ex. går i affärer och beror då på alla synintryck som hjärnan inte orkar bearbeta.

Stress
Stress förvärrar ofta symptomen. Man måste finna sin egen takt att leva. Stress är inte skadligt, så länge man mår bra av det. Det finns positiv stress och det finns negativ stress. Det är den sistnämnda som vi måste försöka undvika.
Det är viktigt att lära känna sin kropp, så att man kan avgöra vad som är symptom och vad som är trötthet, eller något annat. Det är lätt att tro att alla ens krämpor beror på MS.

Mina symptom
Jag har en hel del restsymptom efter många år med skov i varierande svårighetsgrad. Jag har upplevt många av symptomen här ovan, men många har gått tillbaka helt eller nästan helt.
Jag är svag i benen och har dålig balans, så jag använder alltid gånghjälpmedel. Vid längre förflyttning tar jag min rullstol eller elmoppe. Korta sträckor klarar jag med kryckor eller rollator.
Jag tömmer min blåsa med RIK (kateter) flera gånger om dan. Det bränner på huden och jag blir trött fort. Jag har fått epilepsianfall vid några tillfällen. En del färger kan vara svåra att skilja från varandra, men det går ju att leva med!